I vanlig ordning läser jag som en galning...Har äntligen fått tag på "Håpas du trifs bra i fengelset" av Susanna Alakoski. Stod som nummer åtta på vänt i Lödde, men så var jag i Bjärred och lämnade böcker och där låg den och väntade på mig...
Såhär beskiver de den på adlibris

Det är anhörigvecka på behandlingshemmet. Anni är motvilligt där, hos Sami. Efter alla vändor, löften och återfall har hon inte mycket hopp kvar. De är syster och bror och delar samma uppväxt - där det aldrig fanns pengar, alltid fanns alkohol. För Anni har livet ändå ordnat sig bra, med arbete, man och barn. För Sami har det gått åt helvete. Långa perioder har de ingen kontakt, men Annis längtan efter att få tillbaka sin bror finns alltid där.I Svinalängorna skildrade Susanna Alakoski utsattheten ur barnens perspektiv. Här handlar det om vuxna med liknande bakgrund, som kämpar med sitt arv, sin prägling, sin överlevnad. Hennes berättelse är fylld av sorg och vrede, över drogers makt och samhällets utstötningsmekanismer, men också av styrka, humor och inte minst - kärlek.

Läser parallellet med den också "Anhörig" som Katerina Janouch skrivit. Såhär beskriver de den på adlibris



Anhörig är en djupt personlig berättelse om vanmakten i att leva sida vid sida med en älskad människa på väg att gå under i missbruk. Här får vi möta den nya generationens missbrukare för vilka droger och alkohol är ett självklart inslag i ett liv fyllt av framgång och karriär. Det är en starkt drabbande skildring av en helvetesresa kantad av djupaste förtvivlan men trots det aldrig av uppgivenhet. Katerina Janouch har skrivit en insiktsfull och vägledande roman om en medberoendes kamp mot alkoholens demoner.

Jobbigt att läsa...på många sätt...tänk då hur det måste vara att LEVA i det...skänker en tanke till alla hjältar jag känner som haft styrkan att ta sig ur sitt missbruk, till alla syskon och föräldrar som jag känner som är anhöriga och sist men absolut inte minst till alla de som jag kände som tyvärr inte finns kvar här hos oss...


Sammie