I mitten av 60-talet arbetade en ung man som grindvakt vid en fabrik. Det var ett lugnt jobb, inte så bra betalt, men han trivdes ändå med det. Så kom en ny VD till företaget och denna bestämde att alla anställda var tvungna att kunna läsa för att få fortsätta arbeta.
Den unga mannen kunde inte läsa och blev snart upptäckt. Efter att ha blivit avskedad gick han hem till sin lilla lägenhet och kände sig nedstämd. För att få ihop pengar till sitt levebröd så började mannen att tillverka små ljusstakar av gjutjärn. Han höll till i sina föräldrars garage, där han sedan tidigare hade gjort sådana ljusstakar till sina vänner och bekanta.
Det föll väl ut och efter en tid kunde han leva med samma standard som han hade när han arbetade som grindvakt. Med tiden växte företaget och han hittade på många annorlunda ljusstakar, lampor och möbler.
Efter femton års tid hade han byggt upp ett stort företag med tjugo anställda och en fabriksbyggnad. Han hade fortfarande inte lärt sig att läsa och en dag när han satt med sin revisor så upptäckte denna att den store företagsledaren inte kunde läsa.
- Men, du kan ju inte läsa, utbrast revisorn.
- Det är riktigt, sa företagsledaren.
-Och du som kommit så här långt, har du tänkt på vad du skulle vara idag om du dessutom kunde läsa?
-Javisst, sa företagsledaren, jag skulle vara grindvakt vid bruket!

Ibland känns det som om saker och ting som händer/drabbar en inte har en mening...till slut brukar det visa sig att det har det.
Med denna "historia" vill jag peppa en av mina allra bästaste vänner - det kommer att lösa sig!

Jag funderar också mycket på mina barns skolgång. De har än så länge haft det väldigt lätt för sig, men det blir ju tuffare och tuffare. Och efter ett prov är det så lätt att de känner sig misslyckade...Jag försöker "mata" dem med att skolan är ju bara en del av deras liv och att betyg/omdömen i skolarbetet inte säger så mycket om alla andra sidor de har. Hur viktigt det är att sära på prestation och person. Och denna historia är ett perfekt exempel på att det kan gå bra utan utbildning också...nu är det ju inte så att jag uppmuntrar mina barn till att inte plugga, men jag vill att de ska känna sig viktiga iallafall oavsett hur skolgången går. Det finns ju faktiskt barn som inte KAN plugga sig till godkänt, av tusen olika anledningar...hur mår de?

Historien kommer från boken Varför växer gräset?

Allt gott,
Sammie